Sofia <3

Sofia du är mitt allt, alltså utan dig är jag ingenting. Det är jämt du som kan få mig att garva åt vad som helst, hur dåligt jag än mår, hur ledsen jag än är, så får du jämt mig att garva. Och även om jag blir fett sur på dig, så vet du precis vad du ska göra för att jag ska sluta va sur, eller börja garva. Som vanligt, är det så jämt. Haha utan dig asså, fan vilken pissigt liv jag skulle ha då. Seriöst alltså, vet du hur jävla glad jag är över att jag har dig eller? jag tror du vet, och jag hoppas att du vet också. Minns du dagen vi möttes första gången? Det gör jag, tänk att det gjorde att vi blev kompisar, sen ännu bättre kompisar och nu är vi bästa kompisar! Alla minnen med dig är underbara, och oförglömliga, precis alla, och det är typ tusen. Men mer ska det bli, lova mig det. om du lämnar mig Sofia kommer jag fan döda dig, alltså vad du än gör, glöm mig inte, för jag kommer inte glömma dig. Jag lovar och svär på allt i världen att du föralltid kommer vara den jag älskar absolut mest. Utav alla andra, det är du som får mig att vilja leva när jag mår piss och har bråkat med många, det är du som får mig att liksom våga stå på mig, och säga ifrån. Utan dig hade jag inte klarat det. Utan dig hade jag fortfarande varit blyga osäkra Tess. Mister jag dig, mister jag allt. Jag älskar dig Sofia Andersson. <3

    

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0